Okej

Efter ett samtal i ett ruskigt högt tempo så tror jag att det nog skulle ordna sig med jobb ändå.

Återigen saknade min brevlåda ett brev med mitt namn och då fick jag nog! Jag skulle ha mitt norska personnr så jag gick med raska steg mot tunnelbanan för att hälsa på skattetaten och ge dom ett par sanningens ord. Jag kommer 3 min innan stängning, skiter i kösystemet (egentligen hittade jag en kölapp som gjorde att jag kom först i kön) och frågar vad som försigår. Kvinnan i luckan knappar på datorn och kommer fram till att det har skickats idag och kommer på tisdag eller onsdag. Då sänktes pulsen lite iaf men jag sa "ha dee" utan att gå upp i tonläge i slutet så jag måste ha verkat riktigt arg!

Väl hemma hugger jag telefonen och ringer arbetsgivaren, jag får telefonsvararen två gånger men på tredje försöket når jag fram! Det samtalet kan jag tyvärr inte berätta om eftersom jag fattade inte ens tillräckligt för att ge en sammanfattning. Men sista meningen förstod jag och det var att när jag fick mitt personnr skulle jag komma in till henne och då skulle vi lösa det här med jobb. Om jag förstått allt rätt så kommer hon fixa mig ett jobb på tisdag eller onsdag. Men jag går ju alltid efter mottot "It aint over until the fat lady sings" så jag är inte helt superglad, men jag måste erkänna att det känns som att det börjar närma sig!

Haa däää! (Rejäl uppstigning i ton i slutet)

/vidar.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0